Jag ska inte finnas...

Eller finnas och finnas.... Jag får inte tycka och tänka och känna snarare och DEFINITIVT INTE tala om ATT och VAD jag tycker, tänker och känner... Jag ska sitta still på arslet och hålla käften helt enkelt..

Vad händer om jag INTE gör det då??
Jo då får vi "trevligt" besök hemma där det klagas på vad jag har skrivit och hur jag har skrivit det plus att jänta(!!) blir TILLSAGD vad hon ska hälsa mej!!!

Nä du JAG TÄNKER INTE HÅLLA KÄFTEN!!

Och har folk problem med vad jag säger, skriver, tänker eller känner så TA DET MED MEJ DIREKT istället för att skicka budbärare!!

Men JAG TÄNKER INTE HÅLLA KÄFTEN!! För JAG har tankar och känslor jag också och det vore väl fan själv om inte jag skulle få prata om det!! Men jag ska väl göra som vissa, ta till flaskan och supa skallen av mej och sen skylla på alla andra!! Men NÄ DU!!

Blir så förbannat less på vissa delar av "släkten" så jag skulle kunna spy på dom! Och jag skiter fullständigt i vad dom anser om det!

Men ibland så känns det som om vissa delar av dom helst skulle se att jag dog och försvann från jordens yta för då skulle dom kunna försöka styra ungarna på sitt sätt och få dom på "sin" sida!

Och som upplysning så STYR INTE JAG ungarna alls, de har sina tankar och känslor, som NI skulle få ta del av OM ni kunde lyssna!!

Nä greppa stickorna och få ur mej lite ilska, ledsnad och besvikelse i sockarna...

Dom är klara så när som på skaften nu så här kommer en bild på dom

Ska göra ett inlägg med bilder från helgen och från promisen idag också men det blir senare...

Ha det gott tills dess så ses vi =) 

TjingTjing <3

Försöker "Hinna ikapp"

Hinna ikapp vad?

Jo mina tankar och känslor på att vi fick reda på i förrgår att T är utsläppt... Han sågs på busstationen när han skulle kliva på bussen till Ramsele...

Fick det bekräftat sen av dotra som pratade med honom på telefon.

Men men vi börjar från början så får jag se om jag kan reda ut allt i huvudet under tiden..

Det började med att en kompis till P ringde när han var på väg hem från skolan och talade om att T stod på station med en bussbiljett i handen, P försökte via polisen få reda på OM han var utsläppt men se det kunde dom inte tala om (och just nu skiter jag i anledningen till varför) så dotra provade att ringa. Då var telen av så hon skickade ett sms om att han ju kunde ringa henne..

Och jo han ringde och var i Ramsele men ville då inte tala om hos vem, helt okej, vi fick ju reda på ATT han var ute och VART...

Det där gjorde att P "klappade ihop" och gjorde dumheter senare på kvällen men det går jag inte in på nu, tror han lärde sej en läxa i alla fall ;)


Under kvällen så pratade jag med dotra och då talade hon om att hon och fästmannen hade fått fara upp till Ramsele (enkel resa ca 7.5 mil) och hämta T för han skulle absolut till stan.. Den han ville till släppte inte in honom för han var full (vilken jävla nyhet *NOT*) så då ville han tillbaka till Ramsele men det vägrade dom för dom hade fått betalt för att hämta honom men inte så det täckte 15 mil (plus deras resa upp och resan hem igen vilket i sin tur innebär att dom skulle ha fått köra 30 mil i olika turer). Sen var han väldigt otrevlig i bilen och skrek om sina öl hit och dit så till sist så ringde dotra polisen men när dom väl kom (vilket tog en bra stund eftersom det inte fanns nån patrull ledig när hon ringde) så ansåg dom att han inte var "tillräckligt full" för att ta in plus att dom "oroade" sej över att släppa ut honom från fyllecellen "så sent på natten" (snarare runt halv 5-halv 6 på morron) så dom rekommenderade att hon skulle ringa en taxi åt honom så han fick fara vart tusan han ville.... Ja då var det drygt en timmes väntan på den för det fanns ingen ledig bil just då *suck* Så det slutade med att han tog taxi till en suparkompis här i Långsele....

Har inte sett eller hört nått om han här sen dess i alla fall...

Idag skulle han visst ner på soc för att få hjälp... Vilket ju kan behövas eftersom han inte har nånstans att bo, inga pengar ingenting, inte ens kläder på kroppen ordentligt eftersom han låg och sov när det började brinna..

Och anledningen till att han blev släppt då? Jo elektrikerna som skulle dra om elen i huset åt honom talade om att det fanns en möjlighet om att det hade kunna bli kortslutning eller överslag av olika anledningar och därför börjat brinna, så då dök ju "rimligt tvivel" upp men utredningen fortsätter som jag fattade det...

Så lite kaos har det varit med många tankar och känslor för både mej, P och dotra.... Har nog tagit mest på P och dotra vilket är förståeligt <3 Skönt att dotra får samtalshjälp i alla fall..


Nä nu ska jag se om jag kan få tag i nå kaffe så jag får ta mej nån kopp eller 15 ;) Och fortsätta på Nickans sockar, ska börja på hälarna nu och under tiden titta på en toppenbra serie som jag blev tipsad om , Call the midwife som utspelar sej i -50-talets London .... Kan rekommenderas =)

Ha det gott alla så ses vi när vi ses =)

                                                                       Tjingtjing <3

Gnällinlägg idag..

Jaha här får man reda på att T tydligen är utsläppt och här på byn nu då och när ungarna försöker få mer info så hänvisas det till "sekretess".... När allt dom ville få bekräftat ATT han var ute och kanske varför?
Och så meddelar jag B och får till svar att "Jaha, vad ska jag göra åt det då?" Ja inget utom kanske att säga tack för informationen.... Men tro för all del inte att B kan meddela oss saker inte :(
Men enligt vad jag tror så räknas inte vi in i familjen längre, i alla fall inte jag... Jag är ju aldrig välkommen längre till familjeträffar fast jag kanske skulle vilja träffa resten av gänget också... Det som inte tänks på är att hade inte jag funnits så hade inte barnen funnits heller.

Men det verkar ju som om det bara är B som mår dåligt av det här för när man säger nått så får man alltid till svar: Jamen JAG har gjort så och JAG har levt med osv..... Jaha så det VI har levt med och gått igenom räknas inte då eller??? Med hot om nedbränning av hus där vi bodde, telefonterror, oro med mera....

Nä jag SKA sluta bry mej! Hädanefter så kommer inte jag att ringa eller meddela NÅNTING till B alls! Hädanefter så är det (enligt mej) BARA JAG och BARNEN (inklusive V) i familjen!

Lättare sagt än gjort men jag SKA klara av det, för min och ungarnas sinnesfrids skull..

Nu ska jag fortsätta med Nickans sockar =)

Jo jag måste ju visa det här också ;) När mor inte använder tvn så lånar sonen den som dataskärm ;) 

Ha det gott så hörs och ses vi när vi höres ;) 

Tjingtjing <3 

Lite av varje plus KLÅDPANIK (VISS VARNING)

Jaa vart ska jag börja?? Jo vi kan börja med det där skitsnacket som var om Peter... Vi har nu pratat med hen som talade om det för F (kan vi kalla personen som kom med det till oss). Och hen hade i sin tur fått höra det av en tredje person som hen nu skulle prata med efter att ha fått en förklaring ifrån mej och Peter. Så sen får vi väl hoppas att DEN saken är ur världen.... Optimist Javisst ;)

Sen då? Jo personen som brände ner sitt hus är nu anklagade för mordbrand men nekar (inte så konstigt kanske med tanke på att personen knappast kommer ihåg nått av alltihop) så där får vi också bara avvakta och se...

Mer då?

Jo Peter har börjat skolan (IM på GB, gymnasiet alltså) och än så går det bra =) Han har ju iofs bara gått sen i onsdags då men 3 dagar på raken och inget klagomål än ;) Varje dag är ett framsteg =)
Och tack vare att husse då är borta hela dagarna så har jag fått en vääääldigt matte-sjuk vovve här hemma ;) <3

Så här ligger han hela dagarna lillskrutten våran <3


Ikväll så fick jag äta middag själv för Peter var på Gårn så då lyxade jag till det med en färdigrätt från Ica, Panerad fisk med stekt potatis, remouladsås , mini-morötter och broccoli och fick givetvis matfriare ;) 2 st till och med =)

Och jodå Mysan åt mini-morötter och broccoli och Ruff också ;) Fast han äter ju ALLT som vi och Mysan äter =P

Sen till min klådpanik.... Mina fötter "skrek" här ikväll så jag höll på att en rejäl panikattack :/ Och ändå ser fötterna bättre ut, märk väl inte bra utan bättre...

Så här kommer nu lite bilder på dom

Så här såg dom ut i slutet av Juni

och så här i slutet av Juli

Och så här nu ikväll

Så liiite bättre ser dom ju ut.... Ska vara "barfot" helt inatt så får jag se hur de känns imorgon...

Sen måste jag ju tala om att 2 par vantar är levererade och mottagaren var myyycket nöjd och då är jag också nöjd ;)

Så nu är det bara mössan kvar och den blir klar under helgen ;) och levereras väl på måndag antar jag =)

Och nu ska jag försöka sova en stund (förhoppningsvis, har inte blivit mycket sömn de senaste 3 nätterna, inte när man ligger och vrider och vänder på sej i 4-5 timmar bara för att fötterna ska börja bråka kl 5 på morgon och man ska upp vid 7 :/ )

Så då passar de här två bra...

Och så säger jag Vi ses när vi ses =)

                                                                      Tjingtjing <3

Spola förbi dagar....

Jaha det vart dag 5 nu då som jag önskar att man hade kunnat spola förbi... Började ju redan i fredags med husbranden och sen har det bara fortsatt... Hade ju planerat att redan igår måndag fara på stan för att fixa nytt leg och dra kontoutdrag och lämna ansökan.. Gick det?!?
Nä för mina fötter la av undernatten med klåda, stora äckliga blåsor och värk from hell... Så då tänkte jag att ja men på tisdag kan jag fara ner om jag behandlar fötterna under natten...
Hahahaha Jag var ju hur kul som helst *NOT* Var ju samma jävla visa idag (tisdag) PLUS att vi fick besök...
Trevligt kanske ni tycker?? Jo det hade det nog kunnat vara OM det inte var så att besöket hade väldigt mycket att säga om att jag och sonen aaaaaaldrig kommer på besök eller hör av oss och att hen aaaaalltid kommer till oss men att vi aaaaaldrgi är tacksamma för det hen gör :/
Plus att vi fick höra att det är nån som (som vanligt) snackar skit om i det här fallet sonen och vad han har gjort..... Men det är JÄVLIGT svårt att komma till OSS och säga det!!! Och hen som var här vägrade(!!!!!) tala om VEM som snackade skit dessutom utan tyckte att "Ja men jag ska säga åt personen att den får komma hit och prata med er om det" Kan ju säga att ÄN har vi då inte sett eller hört nått!!!
Blir så förbannad på allt jävla skitsnack som är i den här byn så hälften vore för mycket!

Inget positivt idag? jodå jag är klar med vantarna med mössa som goaste Bettan ska få ;)

Är riktigt nöjd med dom i synnerhet med tanke på att det är första gången jag har stickat fingrar =)

Har börjat på mössan hon ska få också och den lät väl gå hyfsat fort att göra så nästa vecka (kanske) hon kan få alltihop ;)

Och imorgon MÅSTE jag ner på stan för att fixa ansökan med kontoutdrag och hela baletten, vilket innebär att jag MÅSTE vara nere före 1 när banken stänger.... Är ju gratis att ta kontoutdrag där med självservicen...

Men men nu ska jag fortsätta lugna ner mej (och vänta på skitsnackaren) och stick på mössan... Jo jag ska försöka få i mej nått ätbart också...


Ses när vi ses =) Ha de gott =)

                                                                         Tjingtjing <3

Svammel, tankar, ängslan, sammelsurium

Det här blir ett inlägg jag inte ens vet än om jag kommer att publicera...

Jag har också känslor, tankar och oro... Men det verkar glömmas bort ibland.. Jag har levt med denna oro i 20 år, ängslat och funderat, legat vaken på nätterna och tänkt...  Har jag visat nått??! Nä det har jag inte, utav några enkla anledningar... Från början när jag gjorde det så fick jag höra att jag hade känslor kvar för honom, att jag fortfarande älskade honom... Nä det gjorde jag inte, men han är dock far till mina barn och det är en sanning som aldrig går att komma ifrån. Men jag lärde mej att tiga med min oro... När jag visade min oro så blev barnen ännu mer oroliga för "om mamma är orolig så måste det vara farligt", så jag lärde mej att dölja min oro....
Men hur man än vrider och vänder på det så 1) Han ÄR far till mina/våra barn 2) Även om jag inte älskar honom så tycker jag om honom, i alla fall den han en gång var och fortfarande är under alkoholismen 3) Det har alltid funnits ett hopp om att vi skulle kunna umgås normalt kring födelsedagar och storhelger 4) Vi bor på samma ort så det är oundvikligt att vi träffas ibland


Och när jag uttrycker mej krasst (visst) och realistiskt (kallt och hårt och känslolöst enligt en del) att vi kommer aldrig att slippa oron om inte två skilda saker händer, det ena är att han blir helnykterist (men det kommer alltid att finnas ett visst mått av oro ändå då för "en gång alkoholist alltid alkoholist", det är därför det heter "Nykter alkoholist") eller att han "lyckas" med att ta livet av sej och dör så får jag höra att jag önskar livet ur honom, DET gör jag INTE...
Jag VILL INTE att han dör, självklart av anledningen att jag tycker om honom, han är far till våra barn.
Jag VILL att han ska bli nykter!
Jag VILL att han och barnen ska kunna umgås normalt.
Jag VILL att Victor ska ha en "normal" morfar att umgås med
Jag VILL att hans mor ska kunna umgås normalt med sin son
Jag VILL att mina barn ska kunna slippa sin oro, depression och panikångest
Jag VILL att jag ska slippa oro och ångest för vad som kommer att hända nästa gång


Men vem ska JAG prata med om det här?? Jag vill inte tynga barnen mer än de redan har att bära, farmor kan jag inte prata med för det är bara hon som har det värst och ingen ska komma och säga att dom vet hur det är, psykolog har jag inte råd med, Facebook "får" jag inte skriva på för farmor (Usch och fy! Alla kommer ju till henne då och frågar och frågar), dotra vill inte att jag skriver om "vårt" där (iofs förståeligt men det är ju min säkerhetsventil)..... Det har varit många många nätter kudden har varit våt av mina tårar pga oro och ängslan som jag inte kan släppa ut på annat sätt...

Jag VET att jag kommer att få mycket skit för det här blogginlägget sen "för vem som helst kan ju läsa".... Ja men det är MINA känslor som JAG måste få ur mej på NÅTT sätt, till någon...

JAG ORKAR INTE HELLER MER!!!
Min kropp protesterar vilt mot allt det här med ett vansinnesutbrott av pso & PPP, sömn vad är det??

Det handlar inte heller bara om MINA känslor för jag tar på mej allt från barnen också, jag vill lyfta av dom deras oro. När barnen mår dåligt så mår jag dåligt, så enkelt är det.

Jag har själv växt upp med en alkoholist till far så jag förstår och kan sätta mej in i vad ungarna går igenom, även om min far inte "levde farligt" (annat än att han körde bil i fyllan och åkte aldrig fast för det otroligt nog) på samma sätt som T gör...

Men jag får fortsätta hålla alla tankar och känslor inom mej för om jag säger nått så önskar jag ju tydligen livet ur honom....
Under tiden ska jag försöka pusha Peter så han klarar skola, stötta min dotter genom hennes bekymmer och försöka få till mitt eget liv med jobb och fötter..

Missförstå mej rätt nu snälla! Jag pushar gärna min älskade som för att klara skola och få ett bra liv sen, jag hjälper och stöttar gärna min älskade dotter för att hon ska klara skola och få ett bra jobb och klara av allt som hör ihop med familjeliv!

MEN ibland kan det faktiskt bli för mycket även för "Supermamman" i synnerhet om hon inte sätter sej själv först ibland och DET GÖR JAG ALDRIG! min barn kommer ALLTID FÖRST!! Jag älskar er mer än livet självt!

Tror jag tar risken att publicera det här ändå... Folk får väl gnälla på mej då, är ju inte första gången i så fall och lär inte vara sista heller...

Ha en bra söndag =)

                                                           Tjingtjing <3

När?!?!

Ja NÄR ska vi få lite lugn och ro?!?!
Slippa fundera på vad som ska hända nästa gång? Och när nästa gång är?!?!
NÄR ska han börja tänka på sina barn?!?! Och sitt barnbarn?!?!
NÄR ska han börja tänka på resten av sin familj och släkt?!?!

NÄR?!?!?!

Ja så här såg det ut inatt.... 

Och så här imorse.... Huset betalt och klart och renoveringar påbörjade för att sonen skulle kunna komma och bo där ibland....




Suck.....

Och så nu då när ungarna hade börjat komma lite i balans i sina liv... Och sonen börjar skolan på onsdag.... FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!!!

Börja TÄNKA lite på andra och sluta vara sån jävla EGOIST!!!


*utgår till stickning och tankar*

Nattliga funderingar

Ja kl är 03.38 och jag sover..... NOT.....
Istället så snurrar det en massa tankar i huvudet på mej...

Det först är att jag nu hoppas innerligt att allt kommer att funka för Peter i skolan Han började ju gymnasiet eller snarare IM (en slags fortsättning på 9:an för de som inte har tillräckligt många godkända betyg för den linje dom har sökt) och dom hade inskrivning idag och en genomgång av vilka ämnen som behövs på schemat så nu är han ledig en vecka till innan allvaret börjar...

Det nästa är att jag redan nu har börjat noja över födelsedagspresenter och julklappar... Victor fyller 2 i september, har inget åt honom, vet inte vad han vill ha eller behöver (Fråga Annika)
Hade inget åt Benjamin som fyllde 20 nu här i augusti.
Har ingen idé om vad ja ska köpa åt Annika som fyller 20 i december.
Vet inte vad jag ska köpa åt Peter, Annika, Benjamin och Victor i julklapp heller....
*PANIIIIIIIIK*

Vad har jag gjort under veckan då? Jo jag har avslutat ett par tumvantar åt Bettan och påbörjat ett par halvvantar med halva fingrar och som ska få "mössa" på sej...

Bilder på tumvantarna, stickade i ett av mina favoritgarner, 100% ull Freedom Spirit. Tyvärr så har det utgått ur produktion :(

Bilder på halvvantarna, lite nybörjar fel och misstag på dom men är nöjd ändå med tanke på att jag aldrig har stickat fingrar förut =) 

Så här ska dom se ut när dom är klara =) Vi får väl hoppas på det =) 

Nä försöka sova nån timme kanske... Kanske funkar bättre nu när jag har satt tankarna på "papper" istället för i huvudet....


Nattinatt och ha det så gott alla =) 

Tjingtjing <3 

Att vända på livet...

är som att försöka vrida på ett kvarnhjul av sten för hand när alla spärrar ligger på....

Ja det var väl en inledning som heter duga.... Men det är så det känns just nu.. Inget verkar funka som det ska, från min kropp och knopp till ekonomin...
Men vi kämpar på både jag och min älskade son <3
Ekonomin är beroende av att bidragen kommer in när dom ska, det har ännu en gång bevisats i sommar... Sonen börjar ju gymnasiet om nån vecka och då "försvinner" helt plötslig (eller nja inte plötsligt, det var mitt minne det var fel på) barnbidraget och förvandlas till studiebidrag och det betalas inte ut under sommaren... Så det vart mer knapert än jag hade tänkt mej... Soc strular fortfarande med utbetalningarna och fel summa men ska begära en ny handläggare... På jobbfronten intet nytt men tar nya tag nu i höst.. På fotfronten heller intet nytt, dom bråkar olika mycket som vanligt, från att vara nästan helt fria från klåda och blåsor till att spricka, "blåsa" och klåda from hell....

Har jag då INGET positivt att skriva?? Nja inte mycket, men än att jag har suttit ute i den sol som har funnits när jag har haft möjlighet, sonen mår väl hyfsat bättre i sin depression, goknytt har sovit över här några gånger och det har gått suveränt =) Har även hittat tillbaka till min sticklust och den har jag omvandlat till några disktrasor som jag försöker kränga ;) Ingen lycka än men men .... Har även några vantar och sockar, mössor med mera på gång till goa vänner <3

Ska väl lägga in några bilder också eller ;)

 Mysan sitter och blänger på matte som sliskar i sej räkmacka ;)

 Goknytt när han sov över här en vända, här sitter vi och äter frukost ;)

Har även börjat "djurifiera" balkongen så att dom kan vara ute utan övervakning, måste bara sätta nät ovanpå balkongräcket också för båda katterna kom på att man kunde hoppa över där =P

Peter fick för sej han skulle byta sovrum en dag så då hjälpte några av hans kompisar till att flytta alla grejer och ställa i ordning i hans "nya" rum ;)

 

Ja här är då mina disktrasor som jag har gjort hittills, kommer att bli fler i olika färger så småningom

En halspolo till en go väninna <3 (ska bara fästas trådar på den)

Ett par halvvantar till samma väninna <3

Sen fick jag en beställning på ett par barnsockar och ett par halvvantar i "så ekologiskt garn det bara går" så sockarna blev i Eco baby-ull och halvvantarna i Gotlandsk pelsuld och DET var det hittills värsta garn att sticka i som jag har provat... Hårt vasst och stelt.... Men vantar vart det och nu funderar jag på vad i tusan jag ska göra med det som vart över ?!?!

Det här ska när det är klart bli ett par tumvantar (snart klara), ett par halvvantar (får se om jag klarar av att göra fingrar och en "huva" på dom också) och en mössa som ska värma en annan go väninna i vinter ;)

Så ja lite har jag ju att göra och det är bra...

Har även försökt ta tag i lite här hemma, hemtjänsten kommer ju var tredje vecka och dammsuger och torkar golven men där emellan så ligger det på oss (MEJ ;) ), de senaste två dagarna har vi försökt att minska vårat tvättberg och det går framåt, men en "kinnekulle" är det kvar... Disken har börjat "flyta" på bättre också... Sovvanorna är det en bit kvar på men kanske det vänder nu när skolan börjar igen så både jag och sonen får/kan sova med en normal dygnsrytm igen...  Så med myrsteg klättrar vi uppåt mot ett "normalt" liv igen...

Nu ska jag greppa stickorna och återvända till 1700-talets Skottland och titta på Outlander tills det är dags för sängen

Ha det gott alla så hörs vi =)

                                                                             Tjingtjing <3